Drifting i Sverige a lá Bilsport @ Action Meet… Något att slipa vidare på!

Med den tvetydiga rubriken kör vi en liten resumé av intryck och dylikt när det gäller driftingen som var på ACTION MEET 2011 detta år!

Har ofta varit avvaktandes till drifting som sport i Sverige, och tyckt lite synd om de eldsjälar som finns då organisation saknas- men vi ska inte gå djupare in på det även fast den inställningen definerar detta inlägg…

Det var ett dussintal bilar på plats som var någolunda ”dedikerade” byggen, fick aldrig någon vibb om det verkligen fanns något genomslag när det gällde prova-på. Men övre halvan av de ”semi-proffs” som fanns var ändå något som utan bekymmer gjorde att man var tvungen att se finalerna.

Nedan & ovan till vänster (med nya dekoren) har ni ”Limmet” som efter GATEBIL MANTORP 2011 gjort ett väldigt bra intryck på oss, och ett välkommet tillskott till drifting-scenens frontrow i Sverige.

Vidare hade vi som alltid de super-habila TEAM RAIDOPOWER MOTORSPORT som säkerligen står för en stor fet % av det som utgjort intentioner om att göra driftingen till en sport i Sverige. Minns fortfarande för två år sedan på ELMIA 2009 hur de osvenskt och helt enligt våran inställning gjorde klart att ”they are in it for the long run” så att säga.

Idag har de tre bilar som är med på events, och det är Olle, ”Tokan” (bilden till höger) och ”Wunderbaum-Micke” som är piloter medan Andreas är stallchef. Ska passa på och nämna att sistnämnde skött sin roll grymt de två år jag följt dom.

Denna tjänst i en satsning är oftast nyckelrollen som avgör allt, och Andreas är där en ren inspirationskälla för hur han hittills skött det i hög utsträckning osynliga för andra ansvaret. Nu kanske ni kopplar varför man själv hyllar lite extra här, hmmm. 😉

Det fanns även en annan ”up and comer” som jag fick nys om tack vare Ronny @ JAMedia.nu när vi träffades på Elmia-mässan detta år. En äldre 80-tals Ford Mustang som byggts om för drifting; TEAM PONY DRIFT och i sin debutsäsong redan fått lite uppmärksamhet.

Enligt föraren själv ”räcker inte effekten till” just nu, men alla som målmedvetet satsar förtjänar att lyftas fram även fast det inte blev något i slutstriden att göra denna gång…

Ska man istället gå in på de som gick till ”final four” så blev det 75% internationella deltagare. Först ut är en bil jag hade skaplig koll på förra året, men som detta år inte varit lika bra på sin PR-bit så inte kunnat följa TEAM DRIFTPOWER lika bra.

Vi snackar om Ålands galnaste förare, Leif ”Leffe” Häuselmann som kommit med helt ny (vansinnig) setup för detta år med stor Hemi-V8 och kompressor.

Leffe var uppskriven en del av BILSPORT själva, och det med all rätt- men det skulle bli en annan utlänning med Toyota Supra som tog hem det hela…

…Kenneth Moen från Norge! Ifall ni har lite koll på GATEBIL MANTORP 2010 så är det killen som kör den orange Supra som ärligt talat var en av förra årets mest underhållande bilar att beskåda detta  event.

Han närmast lekte hem detta och slog Leffe  i sin ”semifinal” medan en finsk BMW E36 som körde riktigt bra och kontrollerat vann över Micke i Raidopower och sedan blev slaktad i finalen:

(Misströsta icke, detta är alla bilder från min mobiltelefon eller äldre bilder av Ronny @ JAMEDIA, men han var på plats under Action Meet och SUPERIOR SELECTED gallerier kommer…!)

Om det blev rörigt så kan man sammanfatta resultaten på detta vis:

Vinnare: Kenneth Moen – Toyota Supra

2. Juha P – BMW E36

3. Leffe H – Toyota Supra

4. Micke @ Raidopower – Nissan 200SX LS2 V8

Lite slutsatser i allt och det jag inledde med. Det märks tyvärr att Drifting som sport har mycket arbete framför sig på flera sätt och vis. När inte ens speakern visste mer än den otroligt konfunderade publiken så har man failed to plan = planned for failure.

Lite klarare riktlinjer och målsättningar med vad man på bilsport ville uppnå i att 1. Bygga gräsrötter, 2. Ge ”semi-proffsen en scen att lira på och så slutligen och viktigast av allt 3. Erbjuda något som faller publiken i smaken såpass att det blir mer än bara ”popcorn för stunden”.

Jag tycker man misslyckades med alla tre, men de får ändå godkänt för att de genomfört det- och sett till att det var skapligt fullt på läktarna så är det bara ta som ett steg framåt. Nu är det bara sätta sig ner och inte bara torka svetten ur pannan och pusta ut- utan skriva upp det som ska förbättras till nästa gång…

Men, vem vet ifall det verkligen är hit vi ska sätta hoppet för Svensk driftings framtid? Jag ser trots den något cyniska tonen i denna resumé en ljus framtid för sporten… 🙂

Återigen stora credds till alla förare och team som deltog. Det är ni som gör’t!